Det var en mörk vinterkväll, snön la sig tyst på marken utanför fönstret. Jag satt i min säng och läste en bok.
-Kom Alisha, vi ska klä julgranen, mamma kallade på mig och jag sprang ut i vardagsrummet. Jag, mamma och pappa tog in julgranen och pyntade den med julgranskulor, glitter och en stjärna i toppen. Pappa fixade lite mer med granen medan mamma och jag började laga mat. Vid matbordet var det nästan helt tyst. Efter en stund började mamma prata.
-Jag tänkte att vi skulle gå till pulkabacken och ha lite snöbollskrig efter maten. Jag nickade och det gjorde pappa också. Efter maten gick vi till backen och hade snöbollskrig. Vi tog också med oss pulkan som pappa och jag hade köpt igår. Vi var på pulkabacken ett bra tag och det blev väldigt sent. Vi gick hem och utanför dörren stod det ett paket. Pappa låste upp dörren och bar in paketet. Jag gick och hämtade en sax och sen satte alla sig i soffan. Vi öppnade paketet och längst ner låg en liten, liten lapp. Mamma tog upp lappen och skulle precis börja läsa vad det stod när lappen började brinna. Pappa sprang och hämtade vatten för att släcka elden men när han kom tillbaka så hade den redan brunnit upp. Nästa morgon vaknade jag av att någon eller något knackade på mitt fönster. När jag rullade upp rullgardinen såg jag ingenting förutom ett par fotspår i snön. Jag gick upp snabbt och gjorde mig iordning. Mamma och pappa satt kvar vid frukostbordet när jag hade gått ifrån.
-Jag går ut, sa jag medan jag letade upp mössa och halsduk.
-Okej! ta det försiktigt på isen, sa mamma. Jag sprang ut till baksidan där jag hade sett fotspåren. När jag kom fram var fotspåren borta. Men hur kunde de bara försvinna, jag var helt säker på att jag hade sett dem precis utanför mitt fönster. Jag brydde mig inte mer på det, istället gick jag hem till Sash. Sascha (hennes riktiga namn) hade varit min bästis sen dagis och vi hade alltid jättekul tillsammans. När jag kom fram till Saschas hus, så var bilen där men ingen hemma.
-De är säkert ute och går, sa jag tyst för mig själv. Hon bodde nära Preem så jag gick inom där på vägen hem. Jag gick in och framför mig stod pappa med ryggen mot mig.
-Hej pappa, sa jag med en väldigt tyst röst för att jag var inte säker på om det var pappa. Han vände sig om långsamt, det tog några sekunder innan han stod och tittade på mig.
- Hej Alisha, vad gör du här? sa pappa med en väldigt underlig röst.
-Sash var inte hemma så jag gick hit och skulle handla något gott.
-Okej, men nu ska jag gå hem till mamma, sa hon och kramade om mig.
-Okej, hejdå, sa jag och gick till godishyllan. Jag tog två marabouchoklad och en cocacola. Framme vid kassan stod det en kvinna som tog jättelång tid på sig. Efter 10 minuter var det min tur. Jag la fram mina saker och betalade. På vägen hem kändes det som om någon förföljde mig med blicken och jag började bli rädd. Jag började jogga lite lätt och tillslut sprang jag. Nu kändes det som att någon sprang efter mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar